I Sverige så har användningen av Inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av Inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering.Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av Inhyrd arbetskraft.

Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter från nio företag i fyra olika branscher samt två fackförbund. Inhyrd personal används främst för att täcka ett flexibilitetsbehov, men även för kompetensförsörjning. Resultatet visar vilka faktorer som påverkar valet av att använda olika typer av inhyrd personal. Det går att utläsa ett samband med att hyra in arbetskraft och behovet av flexibilitet samt kompetensförsörjning. Tidigare forskning förklarar hur och på vilket sätt företag använder bemanningsföretag.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma.

Dagens arbetsvillkor präglas av att vara föränderliga där idealet är flexibilitet. En följd av detta är att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfälliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojämlikhet. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstå den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal på arbetsplatsen.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, används mer och mer. Den är tillräckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jämfört med de traditionella uppslagsverken är dock att även de som inte är experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvändaren? kan påverka innehållet i, är en del av vad man kan kalla för deltagarkultur.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten.

I en ny och växande bransch såsom bemanningsbranschen är det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda om dagens lagstiftning säkerställer en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rättsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltäckande ansvar som är delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltäckande ansvar har vi kunnat fastställa att bemanningsbranschen i praktiken inte är förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material från Arbetsmiljöverket. Arbetet innehåller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrätta med den problematik som föreligger inom branschen..

SammanfattningTitel:Att leda löshästar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet ikundföretagenNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Sabina Molin och Kamilla KristofferssonHandledare:Monika Wallmon och Lars EkstrandDatum:2015 ? JanuariSyfte:Syftet med detta arbete är att med hjälp av leader-member exchange theory undersökautbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras närmaste ledare på kundföretaget samtvilka ledarbeteenden som används för att leda Inhyrd arbetskraft och hur de påverkarrelationerna.Metod:Denna uppsats har ett positivistiskt förhållningssätt och det används en hypotetiskdeduktivmetod som innebär att hypoteser deduceras från teori och sedan prövas mot empiri.En kvantitativ ansats används genom att samla in empiri genom webbenkäter som skickades uttill 148 respondenter.Resultat & slutsats:Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebildhade störst påverkan på utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som användes i störstutsträckning var berättigande och erkännande. Utveckling och visionerande användes allraminst. De flesta utbytesrelationer var höga.Förslag till fortsatt forskning:Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner attundersöka både ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jämföra hur ledarskapet se ut ochfå en bredare bild är främsta intresset.Uppsatsens bidrag:Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personaloch hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer.Nyckelord:Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory,ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap..

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av Inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhälle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter såsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan även medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svårhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har ävenframkommit att denna heterogenitet kan påverka de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dock är tidigare litteratur bristfällig gällande detta. Då sociala relationer är en avgörandefaktor till trivsel på arbetsplatsen och då det i sin tur gynnar företagets framgång, är dettarelevant att studera närmre.

Att ta reda på de kriterier som en kompetent arbetstagare anser vara viktiga när han eller hon söker sig till ett visst företag, samt de resonemang som de för kring dessa. Vi vill även ta reda på vad företagen erbjuder kompetent arbetskraft, för att tillsammans med arbetstagarnas svar se om detta kan ha några följder för personalsammansättningen..

Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området.Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag.Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet.Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem.

Att ta reda på de kriterier som en kompetent arbetstagare anser vara viktiga när han eller hon söker sig till ett visst företag, samt de resonemang som de för kring dessa. Vi vill även ta reda på vad företagen erbjuder kompetent arbetskraft, för att tillsammans med arbetstagarnas svar se om detta kan ha några följder för personalsammansättningen..

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..